Terapeutisk kimono

Hörni, jag har sytt en så himla fin kimono! Jag hade ett litet breakdown över ett par byxor som, när jag nästan sytt klart dom, inte blev som jag tänkt mig. Jag hade inte alls tänkt på mönstret i tyget när jag klippte ut de olika delarna och jag blev så himla ledsen när jag insåg att det hade kunnat bli så mycket bättre. Det finns en chans till räddning, men just nu orkar jag inte ta i dem. Så jag tillät mig att freestyla med något annat, klippa på känn och experimentera. Resultatet blev det här. SÅ SKÖNT att inte ha någon färdig vision när jag började, utan bara en idé och bara köra på den. Jag har så mycket planer nu att det lätt känns för kontrollerat. Att då klämma in det här arbetet, och låta det bli som det blev var fantastiskt. 
 
Jag upplevde verkligen en känsla av terapi när jag satt och knåpade ihop den här. Att inte ens mäta i siffror utan utgå från trycket är verkligen min grej. Jag blev lugn av att jobba utifrån begränsade bitar tyg (fyndade två bitar i chiffongstuvlådan på Ohlsons tyger, men kan det verkligen vara chiffong? Är inte det transparent?), att liksom bli tvingad att se möjligheter i det lilla. 
 
Det blev ett lite galnare plagg än min vanliga stil, jag har till exempel aldrig använt spets (bara samlat på mig ett litet förråd) men har sett mycket fint ute i affärerna i samma stil så jag chansade. Tror det här kommer vara perfekta sommarplagget!
 
 
 
Färdigt | |
#1 - - Linnéa:

Så vacker! Jag gillar verkligen mönstret i ryggen och spetsen vid ärmarna och nederkanten :)

Svar: Tack så mycket Linnéa! Vad glad jag blir att du ser detaljerna, det gör mig så glad!
Ethel

#2 - - Alicia:

Den är helt underbar! Jisses vilket snyggt tyg, och så perfekt du placerat ut mönstret! Måste också säga att dina bilder är så himla badass. Jag tycker det är sjukt jobbigt att fota alster som måste sitta på kroppen, och tar mig aldrig någonsin utanför hemmets trygghet för att ta dem, men detta är ju såååå mycket mer spännande och vackert och gör plagget rättvisa på ett annat sätt än min katthåriga soffa. Ska försöka inspireras att våga gå hemifrån för att plåta ibland. <3

Svar: Tack Alicia! <3 och tack för att du märker mönsterplaceringen, det gör mig glad! Jag förstår dig helt och fullt om att fota plagg på kroppen! Jag är så obekväm, speciellt när jag måste ta dom själv. Men inför projekt kollektion bestämde jag mig för att i alla fall få till så snygga bilder jag kan, så får jag vara obekväm i snygga bilder. Jag har den extrema turen att ha en pojkvän som är fotointresserad och glatt går med på att fota mig nu och då. Det har som blivit vår grej nu :) Jag tycker absolut att du också ska göra en grej av det, det blir faktiskt lite lättare att posera osv när man klätt upp sig lite och det inte bara är ett tråkigt måste.
Ethel

#3 - - H:

Supersnygg! Och vilket häftigt fotoställe :)

Svar: Tack! Ja visst är det häftigt! Typ en förvaringsplats för gamla cementrör i olika storlekar ^^
Ethel

#4 - - Evelina:

Åh vad fin! Skulle lätt ha köpt den om jag hade sett den i affär.

Svar: Åh wow tack Evelina! Det måste vara finaste komplimangen att få <3
Ethel

Upp